Altanprojekt
En tillgänglig uteplats – utan att tumma på känslan
I förra inlägget delade jag med mig av badrummet i ett pågående projekt där ett äldre hem anpassas för en familj där ett av barnen använder hjälpmedel som rullstol och rullator.
Den här gången tänkte jag visa en annan del av projektet – uteplatsen.
Bilder på huset innan förvandlingen.
Precis som inne i huset har utgångspunkten varit att tillgängligheten ska finnas med redan från början i planeringen, istället för att kännas som något som lagts till i efterhand.
Samma nivå inne och ute
En av de viktigaste förändringarna är att hela altanen höjs ungefär en meter för att hamna i nivå med husets golv. Från de nya dubbeldörrarna ska man kunna ta sig direkt ut på altanen utan höga trösklar eller nivåskillnader.
Entreprenören hade redan påbörjat en plattsättning som leder vidare ut i trädgården. Därför blev det naturligt att låta den bli utgångspunkt för nästa del av lösningen: en integrerad ramp från trädgården upp till altanen.
På så sätt blir rampen inte ett tillägg bredvid uteplatsen, utan en del av själva gestaltningen.
Rampen ut till trädgården.
Bild från projekterts gång, som ni ser blir det även ett litet räcke på sidan. Nybe byggentrepenad håller i bygget.
En plats för familjens vardag
När jag planerar försöker jag alltid tänka på hur en plats faktiskt kommer att användas.
Den här familjen tycker bland annat om att göra pizza tillsammans i sin pizzaugn, så uteplatsen ska framför allt bli en plats för middagar, umgänge och långa kvällar – snarare än ett traditionellt soldäck.
För att knyta ihop huset och altanen och samtidigt bryta känslan av ett stort, platt trädäck adderar vi en pergola. Tanken är att vildvin med tiden ska få klättra upp och över konstruktionen och skapa ett grönskande tak.
När mörkret faller kan ljusslingor i pergolan istället skapa den där ombonade känslan som gör att man gärna stannar kvar lite längre.
Konstruktionen på pergolan, rejäl men även luftig.
På kvällen lyser stämningsbelysningen upp i mörkret.
Grönska som en del av räcket
Jag ville också hitta ett sätt att få in mer växtlighet på själva altanen. Därför blir delar av räcket integrerade med stora blomlådor.
På insidan kan familjen skapa en liten örtagård där det är enkelt att plocka färska örter när man lagar mat eller gör pizza. På utsidan kan växter få hänga ner över kanten och mjuka upp konstruktionen även sett från trädgården.
Mellan lådorna bygger vi räcket av trä tillsammans med armeringsjärn. Jag tycker om kontrasten mellan det lite råa järnet, träet och all grönska – och den varma rostiga tonen kommer dessutom bli fin mot husets kommande ockragula detaljer.
Min visualisering av målbilden, grönskan som gifter sig med huset.
Plats att förändras
När en uteplats ska fungera för både rullstol, hjälpmedel och resten av familjen tycker jag att det är minst lika viktigt att fundera på vad man inte ska bygga fast.
Därför har jag medvetet försökt hålla stora delar av altanen fria. Möbler kan flyttas, ytor kan förändras och familjens behov kan se annorlunda ut om några år.
Närmare husväggen finns plats för en mjukare loungedel med soffa, bord, matta och kanske ett fikonträd i hörnet. Resten får vara flexibelt.
För mig handlar tillgänglig inredning inte om att först skapa en miljö och sedan försöka anpassa den. Tillgängligheten behöver vara en del av själva idén.
Här blir rampen en del av altanen, odlingen en del av räcket och de fria ytorna en del av designen.
Vy ovanifrån, lounge, matdel och pizzaugn.
Förhoppningen är att resultatet ska bli en uteplats där hela familjen kan röra sig fritt, laga mat, odla, umgås och bara vara – och där man kanske inte ens tänker på vilka delar som från början planerades för att göra platsen mer tillgänglig.
Uppdaterar er när altanen är färdig, vad tycker ni av det ni ser hittills?
